Johanna
Hoppas att ni Kilspolitiker läser denna blogg där många föräldrar uttrycker sina tankar. Vi tillhör en av de familjer som har vårt barn hos en dagmamma, men står kvar i kön för dagisplats. Detta har absolut inte med något missnöje att göra. (vilket man kanske kan tro om man bara läser siffrorna i statistiken..) Att som första steg få lämna vårt barn till en dagmamma i hennes hemmiljö har känts jättebra. Det innebar för vår del en liten, familjär grupp med 4 barn där han har trivts kanonbra. Under mat och sovtiderna är de hemma i den lilla gruppen, vilket ger lugn och ro och trygghet. När de sedan ger sig ut för att leka så träffas alla dagmammorna i området med alla barnen tillsammans och han får den stimulans med många olika barn som dagis annars skulle gett. Flexibiliteten och variationen som barnen får hos dagmammorna är kanon. De går runt till de olika lekparkerna och pulkabackarna som finns i närmiljön, besöker kyrkis, leker i gympahallen osv. Jag får en klump i magen när jag ser de små tråkiga inhägnade gårdarna som dagisen erbjuder. För mig är utemiljön vilktig. Den ska stimulera barnens fantasi och motorik. Det är ju nu som barnens intressen och fysiska förutsättningar grundläggs. Att vi står kvar i kön för dagis handlar egentligen inte om att jag tror mitt barn får det bättre där, utan att jag tror det kan vara bra att han får "vänja in sig i systemet" som förskolan och skolan kräver av barnen. Vår son ska ju ändå snart skolas in på dagis, men det känns tråkigt att inte kunna erbjuda lillasyster samma goa, lugna start på "dagiskarriären". Man kan ju bara fantisera om vilken speedad intrycksspäckad miljö det nya stora dagiset med mycket gemensamytor till alla barnen kommer innebära för de små ettåringarna. Min äventyrslystne treåring kommer däremot tycka att det är spännande. Riktigt små barn behöver ingen pedagogisk kompetens, de behöver trygghet och omsorg anser jag! För de större barnen kan jag köpa argumentet om att kompetenshöjningen, som politikerna pratat om, ger ett mervärde. Märkligt bara att 20 år som dagmamma inte räknas som kompetens! För de små barnen och de barn som inte tar för sig i en stor grupp innebär dagmammornas lilla grupp en unik chans att utvecklas innan de börjar skolan. Se dagmammorna och dagis som två olika, men bra alternativ. Beskriv de likheter och skillnader som de olika erbjudandena innebär så ger ni föräldrarna en möjlighet att välja det alternativ som passar just deras barn. Vill man gå ännu ett steg längre i kvalitetsutvecklingen och göra barnomsorgen ännu mer individanpassad så kan ni profilera de olika dagisen i stan. Ett utedagis, ett djurdagis, ett teaterdagis, ett pysseldagis... Våga utveckla barnomsorgen istället för att smalna av den.
Fortsätt marknadsföra Kil som en fantastisk barnvänlig kommun med bra, hemlagad skolmat och valmöjlighet inom barnomsorgen. Räkna med att reklamen lönar sig och barnkullarna blir ännu större och behåll både dagmammorna och de nya dagisplatserna. Att få barnomsorgsplats utan väntetid är lockande för många barnfamiljer som tänker flytta. Ett tips till er politiker som inte vågar ångra er. Man kan ombestämma sig - då har man ju fortfarande tagit initiativet själv. ( = politisk retorik... ).
Kommentarer
Trackback
